Jag har världens vackraste kontor den här veckan.
När jag lyfter blicken från skärmen ser jag blå himmel, blått hav, vitkalkade stenhus, hör kvittrande fåglar och känner en lätt sjöbris skingra den 30-gradiga värmen. I fjärran skjuter Paros upp ur Egeiska havet, som en grågrön jätte, strösslad med små prickar av olivträd och sockerbitshus.
Takterrassen här utanför rummet på vårt pensionat i Agios Georgios på Naxos har verkligen allt, till och med ett snabbt trådlöst nät som gör att jag kan mjukstarta semestern. Den börjar inte förrän på torsdag, men… tja. Landningsstället är redan halvvägs utfällt, får jag erkänna.
Naxos. Jag börjar tro att det här är den perfekta grekiska ön – och jag ska förklara varför. Men först en snabbprofilering, så att ni förstår vad jag söker när det handlar om grekiska öar.
Jag vill ha en ganska liten och lugn ö. Men inte för liten
eller för lugn, det måste finnas ett visst utbud av restauranger, barer
och kafeer, och gärna flera fina stränder att välja bland. Dessutom
ska ön ha sin själ kvar, turismen får inte ha tagit över helt.
Jag vill inte ha partykids och klubbar som stänger när jag äter frukost,
så Ios och Mykonos går bort. Vill inte heller trängas med tiotusentals
charterskandinaver bland svenska menyer och inkastare, så Rhodos, Kos,
Kreta och några till försvinner – även om jag vet att det finns guldkorn
också på de öarna, inte minst på Kreta. Och det får gärna vara prisvärt
hellre än svindyrt, så där ryker Santorini och Mykonos (igen).
Naxos har några av Greklands skönaste stränder, och ändå är det
inte trångt. På Plakas sju kilometer långa, pudrigt perfekta
sandstrand, får alla plats. Vattnet är är turkost som ett shotsglas med
blå fisk (om ni kommer ihåg) och klart som kranvatten på samma gång.
Tavernorna serverar den grekiska övärldens kanske godaste mat till
riktigt hyggliga priser. Till och med restaurangerna på hamnpromenaden
håller måttet, vilket är smått unikt på en grekisk ö där turistområden
alltid brukar betyda mycket högre priser och betydligt sämre mat.
Naxos har också, och det är viktigt, många fina pensionat och
små hotell där priserna för en natt är de billigaste i Egeiska havet.
Förklaringen stavas konkurrens, för utbudet är stort.
Du hittar utan problem ett fräscht rum med balkong, AC, tv, wifi, etc
för 20 till 25 euro per natt under mellansäsong i maj, juni eller
september om du bokar på plats. Bor du en bra bit utanför staden, med
lite lägre standard, blir det billigare ändå. Jag vet folk som betalat
så lite som tio euro per natt.
Vill man lyxa litegrann kostar det inte mycket extra. Rummet
här, högst upp i pensionatet, nyrenoverat med takterass och havsutsikt går på 40 euro per natt. Jag har aldrig haft ett så prisvärt boende i
Europa tidigare, knappt ens i billiga länder i Sydostasien.
Naxos är nog den perfekta grekiska ön.
Åtminstone ett tag till. Jag kanske ändrar uppfattning innan
resan är över, för Schinoussa, Donoussa och eventuellt – om de grekiska
färjegudarna står oss bi – Astypalea är kvar att upptäcka den här
gången. Dessutom ska vi göra ett strandhugg på Amorgos, ön som hittills
haft förstaplatsen på min grekiska ötopplista.
Vad tycker du? Vilken grekisk ö är din favorit?