Tvåa på Tripadvisors lista över Londons mest populära sevärdheter är Royal Airforce Bomber Command Memorial. En musikal toppar listan, knappast en sevärdhet egentligen, så Royal Airforce Bomber Command Memorial är alltså stans bästa attraktion.
Hört talas om den? Det hade inte jag.
Så jag tog jag en promenad till Green Parks bortre hörn, om du kommer från Piccadilly Circus, och var med om något som aldrig hänt förut.
Jag blev golvad av en staty. Knockad nästan till tårar.
Ni vet hur det brukar vara. Statyer är något man i bästa fall knäpper ett pliktskyldigt foto av och sedan glömmer bort, och i sämsta fall blir förbannad på för att det är en riktigt usel turistfälla – som Manneken Pis i Bryssel.
Royal Airforce Bomber Command Memorial, som invigdes för ganska precis ett år sedan, är varken eller.
Statyn av besättningen på ett brittiskt bombplan i andra världskriget är oerhört detaljrik. Remmar, masker, stövlar, ansikten och gester. De sju männen ser ut att vara vid liv, på väg från sitt flygplan efter fullgjort uppdrag. De klarade sig, den här gången.
125 000 unga brittiska män tjänstgjorde i bombflyget under andra världskriget. Nästan hälften, 55 573 stycken, kom aldrig hem till familjer och vänner. Deras insatser var avgörande för att att Tyskland kunde besegras, deras mod gjorde att Europa slapp en framtid i händerna på en galen diktator.
Känns det avlägset? Svårt att förstå?
Du behöver bara gå till den här minnesplatsen och läsa breven från fruar som fortfarande är i livet, från bröder, döttrar och söner, för att du förstå hur nära det faktiskt är.
Du behöver bara titta på de små träkorsen med namn på flygplan och besättningsmän för att känna sorg och tacksamhet.
Kanske blir det ditt starkaste minne från resan till London. Trots att det bara är en staty.