Måste vara det monumentalt gråtråkiga höstvädret som får mig att bli en surmupp.
Egentligen tycker jag att vi som skriver om resor ska undvika att fullständigt såga ett resmål. Ambitioner och resvana varierar stort från en läsare till en annan, vilket påverkar vad ni tycker om en viss plats eller en resa.
Men ändå. Jag förstår inte Egyptenboomen. Eller, det kanske jag gör – landet har massor att erbjuda både när det gäller historia, stränder och vackra undervattensmiljöer.
Men jag fattar inte grejen med Hurghada.
Svenskarna dras just nu till Egypten i sådan mängd och takt att till och med de egyptiska e-koli-bakterierna måste ha svårt att hänga med alla nya magar som ska smittas. Förra veckan meddelade
Fritidsresor att man sätter in extraflyg till Sharm El Sheik och Hurghada.
Sharm El Sheik har jag inga invändningar emot. Inte heller mot Kairo, Giza eller Luxor. Givna platser på att-uppleva-listan. Men Hurghada? Herregud.
Vi pratar om en av chartervärldens absolut fulaste, tråkigaste och, well, sämsta destinationer.
Om man får säga att ett resmål är dåligt, så toppar Hurghada min lista tillsammans med Sunny Beach i Bulgarien. Vilket av de charmlösa charterträsken som är värst vet jag inte, bara att jag aldrig kommer att återvända till något av dem. Någonsin.
Hurghada är strandorten där du knappt ser havet – om du inte bor på ett av hotellen som mutat in en egen liten strandplätt. Hurghada är staden där du efter en veckas desperata försök att hitta god mat, inser att McDonalds är det minst dåliga alternativet.
Hurghada var platsen där vi varje dag virade in oss i handdukar för att inte frysa ihjäl på solstolarna när vinden låg på. Vilket den ofta gör. Inte minst under vintern när många svenskar reser dit.
Hurghada var också orten där vi blev utlurade i öknen till ett ”beduinläger” där den utlovade kamelritten var över på tio sekunder och tre uttråkade, timanställda gummor bakade bröd inför en vägg av skandinaviska fotoblixtar.
Hurghada bjöd också på den minst serviceinriktade hotellpersonal jag någonsin stött på, undantaget kanske Paris. Dessutom fick min sambo en präktig magsjuka som gav yrsel och illamående i veckor efter hemkomst.
Visst, en del av exemplen var säkert tillfälligheter.
Du behöver inte bli magsjuk i Hurghada, risken är nog inte större än i resten av Egypten – landet som är så ökänt för magsjuka att fältstudier för nya vacciner mot turistdiarré brukar hållas där. Och personalen på ditt hotell kanske är toppentrevlig. Men du kommer inte undan att Hurghada – ändå – är ett riktigt dåligt resmål.
Om man nu får säga så.